Husets historia
Fastigheten uppfördes under åren 1899-1901 såsom tjänstebostäder för Statens Järnvägar (SJ). År 1911 bodde över 100 familjer i huset. Alla lägenheter hade kakelugn för uppvärmning och järnspis för matlagning. I spis och ugnar eldade man med koks och ved. Toaletter fanns inte i lägenheterna - på gården fanns 32 numrerade bås för sådana ändamål.
Alla männen i huset arbetade inom järnvägen och i vissa familjer fanns över tio barn. Barnen sägs vanligen ha lekt med vedklabbarna som låg i travar på gården. Man brukade även gå till varmbadhuset vid Rörsjöparken, där det fanns bassänger och en lekplats för barnen.
1918 sattes elektriska taklampor upp och det blev elektriskt ljus i lägenheterna för första gången på självaste julafton.
Järnvägsmännens bostadsförening Håkan upa bildades 1929 för att bereda bostäder åt företrädesvis SJ-anställda och deras änkor.
När huset fick avloppsledningar installerades en toalett per våning. Två eller tre lägenheter fick dela på toaletten. På 60-talet installerades avlopp i alla lägenheter och toaletten i trappan lottades mellan lägenheterna på det våningsplanet.
Arkitekt Arwidius
Huset ritades av arkitekt Alfred Arwidius (1861-1915).
Arwidius studerade arkitektur i Stockholm och Berlin och arbetade en tid för Gustaf Wickman i Stockholm. Han drev ett eget arkitektkontor i Malmö från 1890 fram till sin död. Arwidius utförde en mängd arkitektuppdrag i Malmö och runt om i södra Sverige. Ett axplock är: Valhallapalatset vid Gustaf Adolfs torg i Malmö, Sjöbergska palatset på Östergatan, vid Drottningtorget i Malmö, Malmö brandstation (huvudbyggnaden), det gamla vattentornet på Sölvegatan i Lund (som nu tjänar som observatorium åt Lunds universitets institution för astronomi), Landskrona teater, Arlövs kyrka och Korsbackakyrkan i Kävlinge.
Arwidius byggnadsverk kan stilmässigt placeras in i det sena 1800-talets historicerande arkitektur. Hans livsverk visar på en bredd och öppenhet för influenser från olika håll. Arwidius var även inspirerad av jugendstilen och modern amerikansk arkitektur. (Källor: Tykesson, Tyke och Magnusson Staaf, Björn, Arkitekterna som formade Malmö, Stockholm 1996; Wikipedia.)
